Länge leve livet!

Shit, vilken sunkig lördag! Jag har precis kommit upp och ur soffan. Med tunga steg lyckades jag dra in kroppen i duschen för att göra ett försök att väcka kroppen till liv. Ibland är det jäkligt skönt att bara hänga i soffan och glo på TV och inte bry sig om något, men ibland när det går till överdrift då blir det bara jobbigt.
Under veckan som gått har vi haft en dotter som varit sjuk. Det är först idag som hon varit feberfri, men hostan och den där snoriga näsan har inte velat ge med sig. Skönt nog är att ögonen också blivit bättre. 
Vi var bortbjudna ikväll, men fick av naturliga skäl avboka. Så vi får hålla oss hemma och kurrera oss. Jag har under veckan som gått också dragit på mig en förkylning som slagit ner mig lite. Jag gick och lade mig vid åtta igår kväll och sov gott till åtta i morse. Ganska skönt faktiskt. Det händer inte så många gånger om året att man lyckas få sova så länge. Haha det händer typ aldrig!
 
I torsdags var inte vilken dag som helst. I torsdags ärades jag med att få vakna upp och ha ännu ett långt fint år framför mig. Inte för att det kändes så värst bra just då klockhelvetet ringde, men sen så. Tänk, man är ju inte en dag äldre än vad man känner sig och jag känner mig galet ung nu för tiden. Även om jag ibland, eller ofta, känner mig grå och tradig och trött typ konstant, så inser jag ju att så värst illa är det inte. Troligtvis kommer jag bara för det drabbas av en ålderskris modell större om några år... Trots grådaskighet och trötthet är jag frisk, jag får vakna upp till en förberedd kaffekokare varje morgon (tack bästa älskling!), har två finfina barn (som nog brås alldeles för mycket på mig...), jag har galet roliga, sköna och kompetenta personer runt och omkring mig dagligen och jag har en konstant hyfsat väl påfylld vinkyl. Bara det räcker för att göra livet komplett! Ja och god mat så klart. Och mycket kärlek!
Kvällen till ära öppnades en flaska Rotary och jag lagade en smarrig pastarätt med spenat och avokadosås med räkor. Galet gott! 
Igår när jag kom hem tänkte jag att jag skulle göra slag i saken och testa på att göra en risotto. Jag har tänkt detta många många gånger men dragit mig för att göra det. Det verkar liksom så omständigt, men nä, det är det ju inte! Och gott blev det. Hahaha det var väl allt rörande i grytan hela tiden som gjorde mig så trött att jag fick lägga mig redan vid åtta. 
 
Nåja, den här lördagskvällen fortsätter i samma lugna takt som den började. I soffan. Förmodligen är vi några av de få som inte kommer titta på Melodifestivalen ikväll, men kommer sonen och ska bestämma så får vi väl rätta oss efter hans vilja. Vi håller det öppet helt enkelt. 
 
Have a nice evening y´all! I know I will.
/W - mästerkock om du frågar mig.
 
 
 
 
Familj Högtid Jag Mat
0 kommentarer