cocktailsanddreams.blogg.se

Here we go. Again. Det blev i alla fall en full arbetsvecka för mannen efter julledigheten. Yeah... Nu är det min tur att dra det korta strået och bli hemma. 

Dottern kom in till oss vid midnatt och direkt förstod jag att det var något som inte stämde. Andningen lät ansträngd och hostan som hon fick i helgen (eller som egentligen inte riktigt släppt sedan tidigare) var så där slemmig och härlig. Jag tittade på klockan och insåg att klockan bara var 00.22 och kände med ens att natten skulle bli så där härligt dryg och oändligt lång. Jag lade handen på pannan och lillfia var skållhet.  Där, mitt i natten, betämde jag mig för att bli hemma och låta mannen socialisera på sitt jobb. Haha han har ju för tusan blivit en främling där. Eller mer som den där berömda gubben i lådan som dyker upp lite då och då.

 

Efterhand som tiden gick snurrade dottern runt i sängen och någonstans mellan en hostattack och en fot i revbenen valde mannen att gå lägga sig i dotterns rum. Trodde jag. Lillfia fortsatte att hosta och hosta och var törstig. Plötsligt blev hon kissnödig också och skulle på toa. Som bekant har ju nöden ingen lag så det var bara att dra sig ur sängen och traska till toaletten. Då insåg jag att mannen lagt sig i soffan. Ja men tjena. Jag kan smyga, men dottern har inte lärt sig den tekniken riktigt än. Så när hon skulle försöka lät det som en hord med elefanter som skulle ta sig genom vardagsrummet. Suck!

Väl inne på toa tänkte jag vara snabb med att tända, men med en bestämd liten varelse i släptåg var det strängt förbjudet för mig att tända och precis alla lampor och radion sattes igång. Vad mer kan gå fel när man ska vara tyst!?

Nåväl. Då hon var skållhet innan passade jag på att ta tempen för att bekräfta min misstanke, men till min stora förvåning hade hon ingen feber. Mycket mycket konstigt. Visst, förhöjd temp, men ingen feber. Så vi inhalerade och sedan "smög" elefanterna tillbaka till sovrummet. Trött som man var, var det skönt att slänga sig i sängen igen. Men det känslan var inte långvarig. Jag menar, varför skulle den vara det? Tydligen skulle vi dela på 30 cm, tre kuddar och ett täcke i en 180 cm bred säng. What is up with that?   Visst, jag har sovit på mindre yta än så, men när lillfia började babbla piggt om att hon var kissnödig igen blev jag trött. Och för att inte dra igång en siren som låter hela vägen Malmö, gick jag snällt upp och släppte ut elefanterna igen och "smög" till toaletten för att låta minimänniskan kissa. Och sedan tilbaka igen. Jag hann inte lägga huvudet på kudden förrän hon i en hostning sa att inte påva. Översatt betyder det inte sova. Jo, kära vän, du ska sova. Men det blev inte så. Hon skulle inte sova. Så mellan halv tre och fyra var hon vaken. Jag försökte sova, men det gick ju inte med en hostande virvelvind kloss intill mig. Lite senare, fortfarande i vaket tillstånd, intensifierades hostan något och lillfia höll på att kräka i sängen. Precis det man vill när allt redan är så där lite småjobbigt. Så jag traskade upp med henne för att inhalera och Airomiren lyckades framkalla en kräkning. Hallefuckingluja säger jag! Slemmet kom upp och ungen kunde sova sen. Jag själv sov i en halvtimme innan klockan ringde. Då skulle femhundraelva samtal, sms och mail skickas till folk så det inte skickas ut en efterlysning efter lillfia och fru Alsterling. När det väl var gjort kunde jag göra ett efterlängtat ryggplask i sängen och sova i någon timme innan det var dags att masa sig upp. 

Fortfarande så här kl tre på eftermiddagen sitter jag i nattasärken och har inga som helst planer på att svida om. Inatt kör vi rond två. Mannen ska tvingas in i dotterns rum och jag ska försöka ta över min sänghalva. Haha wish me luck!

Nä, nu ska det svepas ännu en kanna kaffe. Det enda som kroppen kräven idag. Koffein. Massor av koffein.

 

Over and out.

 

/W - hög på koffein