Färger, frisk luft och milstolpar i livet
Vilket väder! Vi kan väl ändå konstatera, än en gång, att något är fel. Och rent krasst så går det utför. Men mitt i detta tokiga får vi passa på att njuta. Njuta av vädret och värmen. Det lär ju vända snart. Då går vi från blå himmel, färger och ljus till ett konstant mörker i olika slags nyanser av brunt och grått där ett tjockt täcke läggs över våra huvuden. Det innebär att vi inte får se en skymt av solen och dess underbara ljus på flera månader. Deprimerande. Verkligen deprimerande.
Igår styrde familjen bilen till Söderåsens nationalpark. Jag har velat köra dit i flera år, men det har liksom aldrig blivit av. Men i fredags sa en kollega till mig "kör dit". Sagt och gjort. Det gjorde vi! Och vi kom dit i rättan tid på förmiddagen. Vädret drog ju ett visst antal besökare om man säger som så. Det fanns två parkeringsplatser kvar vad vi kunde se och vi fick den ena.
Den här gången hade vi vagnen med oss, vilket innebar att vi bara kunde ta oss runt en ynka bit i nationalparken då vår vagn inte är utrustad för att gå off terrain. Vi insåg dock att vi måste tillbaka en annan gång och utforska mer. Vilken natur. Wow, säger jag bara!
Den här gången hade vi vagnen med oss, vilket innebar att vi bara kunde ta oss runt en ynka bit i nationalparken då vår vagn inte är utrustad för att gå off terrain. Vi insåg dock att vi måste tillbaka en annan gång och utforska mer. Vilken natur. Wow, säger jag bara!
Solen hade precis börjat värma upp området och det gav ett trollskt ljus över sjön. Även om det fanns en del människor där märktes det inte riktigt av när vi väl börjat gå.
Då vi hade vagnen med oss höll vi oss till slingan som gick runt sjön. Rundan var hjulanpassad och det gick lätt att köra.
Innan solen började värma upp var det riktigt fuktigt och kallt.
Jag älskar att fota med macro-inställning och komma nära växterna. Bilden är nere i mossan där man kan se pyttesmå vattendroppar. Så häftigt!
Som sagt, storslagen natur som gav ro i själen och frisk klar luft att fylla lugnorna med. Lätt värt ett besök per årstid kan jag tycka.
På vägen hem körde vi igenom Billinge. Jag tycker Billinge kyrka ligger så otroligt fint. Och nu på hösten är kyrkan inbäddad i olika färger. Så vackert!
Väl hemma blev det kaffe på altanen i strålande sol. Hur många gånger har man kunnat sitta ute lättklädd i mitten av oktober? Termometern höll 21 grader och det var så skönt. Jag fick en känsla av den där vårsolen och värmen som plötsligt kan dyka upp i april. Haha önsketänkande att vara i april redan. Men så skönt det hade varit, att ha en vår och sommar att se fram emot så här efter hösten. Men, man kan ju inte få allt här i livet...
Förra veckan började loppan intressera sig av pottan och jag måste säga att hon är riktigt duktig! Det här bådar gott. Jag hade en tanke på att jobba henne blöjfri till nästa sommar, men i och med det här visade intresset och där det faktiskt blir resultat varje gång så kör vi på nu. Hon både kissar och bajsar på pottan. Haha hade hon själv fått bestämma, hade hon suttit på pottan 24/7. Det här innebär ännu en milstolpe i hennes snart två-åriga liv. Vad hände?
Idag ska jag försöka hinna med det som jag inte riktigt hunnit med i veckan. Får ta och stänga in mig någonstans. Fast egentligen vill jag bara vara ute. Känns lite som att det är en passa-på-att-njuta-in-i-det-sista-dag idag. Hahaha och egentligen skulle jag nog kunna säga att varje söndag, oavsett väder, är en sådan dag. Och det bästa är att det är bara två veckor kvar till novemberlovet nu. Så skönt! Lite ledighet är alltid välkommet.
Nä, jag får väl ta tag i det där som jag behöver ta tag i.
Over and out!
/W
