Det värsta!
Alltså jäklar vilken pärs! Det här har verkligen varit det värsta tänkbara en kropp kan gå igenom vad gäller en virusinfektion. Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin haft så hög feber så som jag haft den här veckan. Fy fasiken alltså. Och inte tidigare har jag drabbats av influensa. Det är en sak som är säker, det vill jag inte vara med om igen! När jag ringde och pratade med VC igår, berättade läkaren att de haft fullt upp med just influensa och de räknade med att det skulle fortsätta in i april också. Sjukt!
Men nu har jag i alla fall snart haft ett feberfritt dygn. Men kroppen är långt ifrån bra. I två nätter har jag vaknat av att jag inte fått luft. Det är en sjukt obehaglig känsla, att vakna av att kippa efter andan där jag känner hur luftrören bara drar ihop sig. Så det har varit till att bulla upp kuddar så jag har kunnat sitta upp. För det har hjälpt. Även under dagarna har det varit tungt att andas. Nä fy för influensa! Ett jävla hittepå!
I lördags förra helgen var det dags för cup. Sonen skulle äntligen spela fotbollscup. Han har haft en period där han inte velat spela alls och känt att han vill sluta. Men så missade han en cup och fick höra att det hade gått väldigt bra där. Och det sporrade honom till att vara med den här gången. Och ta mig tusan, han spelade bättre än tidigare OCH gjorde sitt allra första mål! Så jäkla roligt. Och så stolt jag blev!
Jag vet att när jag satt där och tittade och hejade så kände jag i halsen att det började klia och sedan började jag hosta. Och efterhand som timmarna gick, desto mer hostade jag och halsen blev sämre. Och dagen efter var jag allmänt nedsatt, men hade fullt fokus på att fixa inför måndagen och en ny arbetsvecka. Innan läggdags tog jag tempen och den var uppe på 38 grader. När jag vaknade på natten, var jag yr och illamående. Jag frös när jag gick upp till toa och trodde jag skulle svimma när jag tog tempen. Då var den uppe på 39,3 grader. Inte konstigt alls att jag mådde som jag mådde. Fy bubblan!
Måndagen sov jag bort. De få vakna tillfällena jag hade tog jag tempen och åt medicin. Som högst landade jag på 39,5. Det höll i sig under tisdagen också. Och jag hade så satans ont i kroppen, både på utsida som insida, och hostan intensifierades.
Under veckan som gått har jag börjat konsumera te i allt större mängder. Det har gett haslen en tillfällig break. Jag vet inte...är jag omvänd kanske? Kaffe har inte ens varit aktuellt, inget som lockat. Alls. Så vem vet, jag kanske går över till andra sidan...
Nåja, det var ett litet livstecken. Nu ska jag återgå till det som jag gjort bäst den här veckan. Vila.
Peace out!
/W