Saknaden är stor!
Hallå, var är du? Hallååååå?? Jag får inget svar. Det är tyst. Det finns inga spår och inget som visar på att det ska bli bra. Efterlysningarna har börjat avlösa varandra. Jag är inte ensam om att känna att saknaden är enorm just nu. Vi försöker hålla humöret uppe genom att hoppas hoppas och hoppas. Hoppet är väl det enda som vi inte har gett upp.
En dryg, lång och kall månad har passerat och vi är nu inne i april. Och inte har vi sett röken av våren. Var fan är den? Det sägs att vårvärmen kommer nästa helg. Hahaha jag tror på det först när jag väl får se och känna av solen och en ljummen vårvind U T A N att frysa. Jag har frusit sedan oktober månad. Jag har ju för tusan snart utvecklat kallbrand lite här och där. Nä, solsken och värme är precis vad alla människor i detta avlånga land skulle behöva nu, inte en massa klass 1 varningar om snöoväder där man råder alla att hålla sig inne om man absolut inte måste ut på vägarna. Sist jag kollade så bor jag i södra Sverige...inte i norra! Det är som att strö salt i såren. Det svider och gör ont. Med andra ord - bitterheten har varit ett faktum länge och den dörren står just nu på vid gavel.
Men jag får väl nöja mig med det lilla. Det gick faktiskt att sitta ute häromdagen. Solen var framme i tio minuter och då fick vi passa på. Till och med flippisarna åkte fram. Jisses vilken underbar känsla att få ha dem på sig. Jag längtar till jag kan gömma och glömma alla andra skor och endast hänge mig åt dessa fantastiska skodon!
Det känns lite märkligt att tänka sig att om två månader är det sommar. Två månader är inte så lång tid och just nu är det svårt att ens föreställa sig grönt gräs, gröna träd, blå himmel, fågelkvitter, blommor och värme. Jag må vara tjatig, men jag mår inte bra när det är så här utdraget. Faktiskt inte. Och jag märker det för varje år som går. Det blir jobbigare och jobbigare att uthärda en grå och kall vinter som blir mer och mer utdragen.
Påsken och ledigheten lider mot sitt slut. Det har varit en traditionsenlig påskledighet med påskris, ett big-bautastort påskägg fyllt med 2,5 kg godis, nya skor till barnen, påskmiddag hos svärföräldrarna, påskbad och sena filmkvällar. Ska bli skönt att komma in i rutinerna igen...om vi nu har några kvar. Jag vågar knappt nämna något med tanke på hur årets tre första månader har sett ut, men jag hållar tummar och tår på att saker och ting går vår väg nu. Inledningen på nästa år ser kanske lite bättre ut... Det återstår att se.
Nu ska jag hänge mig åt lite gott rött vin innan kvällens måltid. Det kan ju bli den sista...
Ha en fortsatt fin påsk!
Ha en fortsatt fin påsk!
Over and out!
/W