Blåsväder, klumpar i magen och oklippta navelsträngar
Då kan vi väl officiellt konstatera att det är höst nu. Det är inte så värst varmt längre, vilket det egentligen inte varit sedan förra sommaren. Luften är en aning kyligare och lite mer krispig på morgonen och vi har fått plocka fram lite tjockare klädesplagg. Vi är numera mer rustade för sämre väder dvs. Vi har ju haft hela sommaren på oss att vänja oss vid sämre väder så det är ju inga konstigheter... Men ändå, någonstans långt inne, finns det där hoppet om att det kan vända och vi får uppleva den där höstvärmen. Jaja, time will tell.
Vi kommer i alla fall jaga rätt på solen nästa sommar. Under tre veckor kommer vi befinna oss på andra sidan den stora pölen och ja jäklar vad vi ska njuta av värme, sol, kristallklart vatten blandat med andra spännande aktiviteter. Förra veckan, där borta på andra sidan, bjöd tyvärr på massiv förstörelse och förhoppningsvis kommer resterande orkanperiod ligga lite lågt. Hoppas bara att nästa års orkanperiod håller en låg profil då vi åker när den minst sagt blåsiga perioden har kört igång. Ha ha med tanke på vilka väderfenomen vi har råkat ut för förr, så blir jag inte alls förvånad om vi hamnar mitt i stormens öga...
Igår körde jag till jobbet en stund. Jag lämnde av barnen hos mina svärföräldrar först. Det kändes lite motigt att köra därifrån. Ensam. Utan barn. Men det var väl egentligen inte så farligt. Däremot fick jag den största klumpen i magen någonsin, när jag körde in på jobbets parkering. En klump som var så brutalt ärlig. Det var som att få en rejäl käftsmäll. Jag har tänkt på det tidigare, men det blev så fasansfullt verkligt just där och jag fick ont i hela kroppen. Det är nu bara sex veckor kvar till jag och mannen byter av varandra. Sex veckor till det är dags för mig att lämna man och barn hemma för att köra iväg. Köra iväg och vara borta hela dagar. Alltså...det känns faktiskt inte riktigt okej. Den där symboliska navelsträngen sitter fast och jag kommer ha svårt att släppa den. Men väl inne var det så mycket annat som hamnade i fokus och jag kunde slappna av. Och det tror jag att jag kommer göra sen också när det väl blir dags.
Tösen blir nu 10 månader på fredag och det är full rulle från alldeles för tidigt på morgonen till det är dags för nattning. Hon tar sig fram överallt och är nyfiken på allt som kommer i hennes väg. Och hon kämpar för fullt med att gå längs med möblerna. Det är en liten skojfrisk unge som alltid är glad. En frisk fläkt med andra ord.
Imorgon är det dags för 10-månaders kontrollen och därefter ska vi åka till babysimmet. Vi har ju tyvärr missat de två första omgångarna på grund av lillfisens öra. Förhoppningsvis är allt okej imorgon så vi kommer iväg.
Peace out
/W