I förändringens tid
Nu är helgen här. Andra kannan med kaffe är precis i detta nu färdigbryggd. Naglarna är målade med en ny höstig färg - Bitter chocolate. Galet snygg färg! Hade en roströd nyans innan. Så naket det känns utan färg på naglarna. Jag måste i stort sett ha färg på naglarna alltid. Jag vet inte hur många färger och nyanser jag har i min låda, men så pass många att de inte får plats i alla fall...

Nu försöker jag stålsätta mig inför mitt och lillfias sista pass babysim. Sedan får mannen ta över och köra en ny omgång med henne. Det är mysigt att komma iväg bara hon och jag (även om det "stör") och göra något tillsammans än att bara krypa runt på golvet hemma och stapla klossar som ändå bara rivs ner direkt. Kommer sakna det...
Efter att jag lämnat av sonen på skolan imorse kom jag att tänka på att det var min sista gång det här året jag lämnar av honom på skolan. Fast sen kom jag på att jag visst kan lämna honom två dagar i veckan när jag väl börjat jobba. Men nu är det liksom final. Nu är det ingen återvändo. Och det kändes så på riktigt på något sätt. Framför allt efter igårkväll när jag lagt ner ett par timmar på reflektion kring mitt yrke och hur jag arbetar. På något vis har det varit väldigt behövligt med en paus för jag insåg att jag blivit mer klarsynt inom vissa delar och kunde se annorlunda på andra delar. Jag vet inte hur många sidor jag skrev, men jag hade kunnat fortsätta. Visa delar blev lite avbrutna, men jag orkade inte skriva mer. Men efter igår, som sagt, blev det än mer på riktigt att jag nu står inför min sista vecka som föräldraledig. Men life goes on.
Igår gjorde jag det! Igår satte jag mig i frisörstolen och förvandlades. I 15 år har jag varit blond. Blond och blind för hur mitt hår har sett ut. Jag har trivts i det. Väldigt mycket. Jag och min blonda kalufs har ju liksom varit the grej, men jag insåg efter förra besöket att det nog var dags för en förändring.

Att klippa av det har liksom aldrig kommit på fråga! Längden måste jag ha. Jag klippte av allt 2010, men det gör jag inte igen. Däremot byta färg, vilket förvisso också varit något utav en "farlig" grej att göra, har jag liksom inte heller varit specielt övertygad om. Men efter ett par veckor av funderande så bestämde jag mig. Jag skulle återgå till min naturliga hårfärg. Visst, mina ljusa slingor går igenom, men det kommer en tid då de har växt ut och försvunnit. Jag kan sätta i slingor och vi får se om jag gör det. Men slingor eller inte, jag blev galet nöjd!

Ljuset på bilden gör håret ljusare, men in real life är det mörkare. Ha ha ha jag trodde inte barnen skulle känna igen mig. Sonen tittade lite konstigt på mig, men lillfia reagerade inte över huvudtaget. Men mannen...han ryggade tillbaka i dörren när han kom hem igår. Fast på ett positivt sätt (hur man nu kan göra det positivt...). Det är ju han som har tryckt på om en förändring och förändring blev det.
Och nu när jag själv ser mig i spegeln, blir det att jag hoppar till lite varje gång. Det är en stor förändring! Men en jäkligt snygg förändring och jag är galet glad över att jag gjorde det! Och det ska bli skönt att slippa utväxten mitt på huvudet. Det har känts så skitigt på något sätt när utväxten varit så markant. Men nu slipper jag det. Wihooo! Tack till värdens bästa frisör!
Och nu när jag själv ser mig i spegeln, blir det att jag hoppar till lite varje gång. Det är en stor förändring! Men en jäkligt snygg förändring och jag är galet glad över att jag gjorde det! Och det ska bli skönt att slippa utväxten mitt på huvudet. Det har känts så skitigt på något sätt när utväxten varit så markant. Men nu slipper jag det. Wihooo! Tack till värdens bästa frisör!
Over and out!
/W